Början på sidans innehåll

Nyheterna

H&M

Foto: Janerik Henriksson/TT

Svar från H&M

Här kan du läsa H&M's svar till Kalla Fakta.

Uppdaterad: Publicerad:

Vad är det HM har tänkt att tillverka i Etiopien?
Jerseyplagg, hos våra leverantörer.

Ni uppger att ni skall tillverka "jerseyplagg" kan du vara mer specifik.
Exempelvis t-shirts.

Varför väljer ni att köpa kläder från just Etiopien?
Vi är ett expansivt företag och vi letar ständigt nya potentiella inköpsmarknader för att kunna garantera att vi har kapacitet att leverera produkter till samtliga våra butiker. Det gör vi genom att vi ökar produktionen på befintliga produktionsmarknader men även genom att titta på nya. Etiopien är ett land som har stark utveckling och vi ser att vi kan bidra till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen där. Etiopien har också ett stort fokus på att bygga upp sin textilindustri som en del i planerna för att adressera millenniemålen.

Jag har läst i en DN artikel om er satsning i Etiopien.
http://www.dn.se/ekonomi/swedfund-hjalper-hm-i-etiopien/
I artikeln ovan står följande
H&M har varit verksamt i Etiopien i cirka ett år, och har än så länge fem leverantörer i landet. Ambitionen är att utöka. Enligt Helena Helmersson föregicks inträdet i det auktoritärt styrda landet av en "omfattande riskanalys".
Det har skett i nära kontakt med organisationer som ILO och Sida, och den svenska regeringen. Leverantörerna har enligt Helmersson under det här året förbättrat sitt hållbarhetsarbete.

Finns det möjlighet att jag kan få ta del av den/de riskanalyser som gjorts både när det gäller regimen i Etiopien och de företag ni anlitar i Etiopien?
Vi gör alltid en riskanalys innan vi går in i en ny inköpsmarknad där vi analyserar mänskliga rättigheter, miljöförhållanden och affärsrisk och sätter en plan för riskhantering. Detta gjorde vi även för Etiopien. Dialog med både ILO, SIDA, UD och lokala organisationer var en del av den analysen. ILO har under ett antal år bland annat drivit ett projekt som syftar till att stärka Etiopiens arbetsmarknadslagstiftning. I detta medverkar även den svenska ambassaden och organisationer som UNDP samt International Federation of Ethiopia Textile, Leather and Garment Trade Union. Vidare har vi även haft en dialog med Ministry of Urban Development and Construction.

Vi kan tyvärr inte dela med oss av våra riskanalyser, då de är interna dokument men bland de risker som identifierats i Etiopien finns bland annat relationerna mellan partnerna på arbetsmarknaden och vattentillgång. I Etiopien finns etablerade fackföreningar hos många av leverantörerna, en dialog mellan arbetare och arbetsgivare och processer för kollektivavtal. Vi har dock identifierat att såväl den fackliga kapaciteten och den sociala dialogen behöver stärkas och kollektivavtalen omfattar idag inte löner som är en av de viktigaste frågorna. Att stärka strukturer för arbetsmarknadsrelationer och driva förbättringar inom dessa områden hör till det vi kommer att arbeta särskilt hårt med och Etiopien ingår också i vår plan för att uppnå rättvisa levnadslöner i textilindustrin. Vi har sedan många år tillbaka arbetat i befintliga tillverkningsländer med arbetarnas rättigheter, övertid och lön och dessa lärdomar finns med när vi nu etablerar samarbete med etiopiska leverantörer. H&M har ingått ett globalt partnerskap tillsammans med WWF, som syftar till att främja bättre förvaltning av vattenresurser i de länder där vi har vår produktion. På vattenområdet har vi använt ett vattenriskfilter som utvecklats av WWF.

När jag tittar på er hemsida med olika underleverantörer så är de klassade i olika nivåer "silver" "gold " etc. Vad betyder dessa klassificeringar?
Vi tror på långsiktiga relationer med de leverantörer som vi arbetar med och engagerar oss därför i strategiska partnerskap med de bästa leverantörerna. För att utvärdera våra leverantörer betygsätter vi alla leverantörer som vi arbetar med och det är det som återspeglas i de olika klassificeringarna du refererar till. Inom hållbarhet sätter vi en hög standard och följer löpande upp hur våra leverantörer lever upp till den och hur de driver kontinuerlig förbättring. För att våra leverantörer ska kunna prestera bra resultat måste vi också vara en bra partner själva. Vi arbetar därför mycket med utbildning och stöd till våra leverantörer inom olika områden, vi utvecklar hela tiden förbättrade inköpsmetoder och vi belönar också leverantörer med bra hållbarhetsresultat med större produktionsvolymer och långsiktig planering.
PLATINUM OCH GULD:
Är så kallade strategiska leverantörer som tillverkar ungefär 60 % av våra produkter och som vi har ett långsiktigt strategiskt samarbete med. För dessa leverantörer sker gemensam långsiktig kapacitetsplanering upp till fem år i förväg. På så sätt får fabrikerna större möjlighet att planera och använda sin kapacitet på bästa sätt och det ger också leverantörer möjlighet att planera investeringar tryggt och i god tid. Det är enbart leverantörer som presterar högt inom alla områden, inklusive hållbarhet, som kan bli strategiska partners. Genom att jobba nära dessa leverantörer kan vi tillsammans göra förbättringar, exempelvis genom utbildningar och workshops.
SILVER:
Leverantörer som vi har en långsiktig och nära relation till och som vi exempelvis erbjuder gemensam kapacitetsplanering ett år i förväg. Vi arbetar nära dessa leverantörer och utvärderar och diskuterar regelbundet deras resultat samt erbjuder utbildning och stöd för kontinuerliga förbättringar.
ÖVRIGA:
Leverantörer och fabriker som vi nyligen har inlett ett samarbete med (för mindre än ett år sedan) eller placerat en testoder hos. Enligt vår erfarenhet förbättras hållbarheten ju längre och ju mer intensivt vi samarbetar med en leverantör. Av denna anledning utvärderar vi nya leverantörer och fabriker noggrant efter en inledande testperiod för att se om de har potential och en önskan om att med vår hjälp att utvecklas vidare och bli en långsiktig partner.

Ovan information går även att finna på vår hemsida på www.hm.com/supplierlist<http://www.hm.com/supplierlist<http://www.hm.com/supplierlist%3chttp:/www.hm.com/supplierlist>>

Ni offentliggör namnen på de fabriker ni köper kläder av, men kan jag få reda på varifrån era underleverantörer köper material? (namnen på era underleverantörers leverantörer)
Vi är stolta över att vara ett av de få stora internationella modeföretagen som transparent publicerat hela vår leverantörslista. I Etiopien samarbetar vi både med vertikala leverantörer, dvs. leverantörer som också har egen materialprocess (från spinneri till färdig produkt) och med leverantörer som köper tyger och garn från egna underleverantörer. Vi har under de senaste åren jobbat hårt för att skapa spårbarhet kring vilka underleverantörer som levererar tyg och garn till våra leverantörer och vår uppfattning är att vi befinner oss långt fram i detta område inom industrin. I dagsläget uppger våra leverantörer till oss vilken underleverantör som producerat tyg och garn till varje produkt. Eftersom våra leverantörer är de som har den direkta affärsrelationen med dessa tyg- och garnleverantörer och i en del fall dessutom ser dessa relationer som en konkurrensfördel kan vi inte publicera den listan.

Varifrån kommer råmaterialet till kläderna som produceras i Etiopien? Vilka länder/tillverkare?
Råmaterialet kommer främst från Etiopien men även Turkiet.

När ni godkänner en underleverantör. Vad är det för kriterier ni tittar på? Dvs vilka krav skall en leverantör uppfylla för att bli godkända av H&M?
H&M äger inga egna fabriker utan lägger istället ut tillverkningen på ca 900 fristående leverantörer med totalt 1900 fabriker. Vi ställer höga sociala och miljömässiga krav på leverantörerna. Vi arbetar bara med leverantörer som har skrivit under vår uppförandekod<http://sustainability.hm.com/content/sustainability/en/sustainability/commitments/choose-and-reward-responsible-partners/code-of-conduct.html> och vår etikkod. Uppförandekoden är ett förtydligande av våra krav på miljömässigt och socialt ansvarstagande. För att säkra att tillverkningen sker under goda arbetsförhållanden och med hänsyn till miljön, kontrollerar H&M hur väl leverantörerna och deras fabriker lever upp till H&M:s uppförandekod, som infördes 1997. Utöver uppförandekodens minimikrav, som varje fabrik måste leva upp till för att få samarbeta med H&M, ställer H&M utifrån koden även ett antal ytterligare krav. För att bli godkänd som leverantör åt oss måste varje fabrik uppfylla minimikraven och genomgå en inspektion på plats. Utöver det uppmuntrar vi hela tiden kontinuerlig förbättring av hållbarhetsresultat genom ökade produktionsvolymer och långsiktig planering. Uppförandekoden definierar de krav vi ställer på våra leverantörer och deras underleverantörer, liksom på våra övriga affärspartners. De flesta av våra krav bygger på internationellt vedertagna standarder som FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN-konventionen om barns rättigheter och tillämpliga ILO-konventioner, samt på lagstiftningen i enskilda länder. Samtliga nedanstående delar ingår i H&M:s uppförandekod som även finns publicerad på vår hemsida.

· Rättsliga krav
· Förbud mot barnarbete
· Hälsa och säkerhet
· Arbetstagarnas rättigheter
· Boendeförhållanden
· Miljö
· Inspektioner och efterlevnad

Vilket samarbete har HM med Swedfund?
H&M och Swedfund inleder ett samarbete i Etiopien med syfte att bidra till uppbyggandet av en ansvarsfull textilindustri med hållbar social och miljömässig standard. I samarbetet kommer H&M att bidra med kunskap om textilmarknaden, hållbarhet och köp av produkter från de leverantörer som Swedfund investerar i. Swedfund bidrar med kunskap om marknaden samt expansionsinvesteringar hos dessa leverantörer. Det handlar också om att båda parter ska ställa krav på en hållbar produktion och jobba med uppföljning av faktorer såsom vattenanvändning och löner. Med samarbetet vill vi bidra till att utveckla textilindustrin i Etiopien och därigenom skapa fler jobb. Samarbetet startar under hösten 2014.

Du skriver att fyra av era leverantörer köper tyg från Ayka Texil. Men hamnar detta tyg i era kläder?
Ja till viss del men de köper även tyg från Turkiet.

Innehåller tyget bomull?
Ja.

Har hela Aykas koncernens bomullsproduktion/bomullsinköp ingått i era riskutvärderingar?
Nej, i vår riskutvärdering ingår de leverantörer som vi har en direkt affärsrelation med. Där har vi säkerställt att de textilleverantörer vi samarbetar med inte finns på mark som kan ha varit utsatt för så kallad land-grabbing. Idag går det tyvärr inte att spåra bomullen ned till bomullsfälten som vi beskrivit i tidigare svar. Det kommer vi att kunna göra framöver när vi köper 100 procent ekologisk och mer hållbar bomull som är spårbar. Redan idag är vi världens största köpare av ekologisk bomull.

Den andra riskanalysen gäller för landet som helhet utifrån miljö, mänskliga rättigheter och korruption. Denna riskutvärdering innehöll frågan kring land-grabbing generellt sett för landet. Vi är medvetna om detta problem och som vi tidigare sagt kommer vi att fortsätta vidta åtgärder för att förebygga och motverka land-grabbing framöver. Genom att närvara i landet ser vi att vi kan påverka detta i positiv riktning. Vi har ett ansvar att tillsammans med andra aktörer komma tillrätta med problematiken kring så kallad land-grabbing eftersom det innebär en risk för kränkning av mänskliga rättigheter utifrån vår policy och FN:s ”UN guiding principles on business and human rights”. Eftersom det är ett utbrett problem har vi haft en dialog med myndigheter, miljö- och människorättsorganisationer kring detta. Det vi gör just nu är att utvärdera hur vi på bästa sätt hanterar frågan längre ned i vårt eget produktionsled ned till bomullsfälten. Vi har diskuterat frågan med representanter för etiopiska regeringen för att sedan kunna sätta en tydlig handlingsplan för att kunna hantera detta längre bak i produktionsledet, inklusive bomullsodlingen. Det pågår idag en dialog med den etiopiska regeringen och vi ser att vi kan bidra i det arbetet men även på andra områden. Nyckelfrågor är hur lokalbefolkningen involveras och kompenseras på ett korrekt sätt när staten upplåter mark.

Ingick bara marken där era underleverantörers fabriker finns eller har ni också tittat på platsen där era underleverantörers bomull odlas när ni gjorde era riskutvärderingar angående så kallad "land-grabbing"?
Ja, i vår riskutvärdering för våra leverantörer har vi undersökt om land-grabbing förekommit på den mark där leverantörerna finns. Se svar ovan (c) samt förtydligande nedan om produktionsledet. Som vi också skrev i tidigare svar 5 november kan man i dagsläget tyvärr inte spåra bomullen i alla våra produkter hela vägen ned i produktionsledet till bomullsfälten. Som vi nämnde i vårt svar 5 november utvärderas nu hur vi på bästa sätt hanterar frågan längre ned i produktionsledet, som till exempel bomullsfälten. Vi har diskuterat frågan med representanter för etiopiska regeringen för att sedan kunna sätta en tydlig handlingsplan för att kunna hantera detta längre bak i produktionsledet, inklusive bomullsodlingen. Det pågår idag en dialog med den etiopiska regeringen och vi ser att vi kan bidra i det arbetet men även på andra områden. Nyckelfrågor är hur lokalbefolkningen involveras och kompenseras på ett korrekt sätt när staten upplåter mark.

De olika stegen i produktionsledet:

För att förtydliga tidigare svar från 28 oktober, 5 november och 6 november se nedan produktionsledet från bomullsodling till plagg. Detta för att tydliggöra skillnaden mellan att vi a) säkerställt att de textilleverantörer vi samarbetar med inte finns på mark som kan ha varit utsatt för så kallad land-grabbing och b) att vi i dagsläget inte kan garantera att bomullsfibern inte kommer från bomullsfält där det kan ha förekommit.

Produktionsledet för ett bomullplagg består av en mängd steg och olika aktörer. Förenklat kan dessa steg beskrivas som:

(1) Bomullsodling

(2) Rensning

(3) Garnspinnerier

(4) Tygtillverkare

(5) Klädtillverkare (sömnad, tvätt, tryck etc)


· H&M äger inga fabriker utan köper produkter direkt från ca 870 leverantörer, se vår hållbarhetsrapport 2013, s.21. Det är dessa leverantörer som vi har vår affärsrelation med, nämnda ovan som (5). Som vi tidigare nämnt finns hela listan med namn och adress till alla dessa leverantörer öppet tillgänglig på vår hemsida och uppdateras en gång per år.

· Leverantörerna köper i sin tur garner eller tyger från sina underleverantörer som är spinnerier och tygtillverkare. Med spinnerier och tygtillverkare har vi alltså oftast ingen direkt affärsrelation med, endast i de fall då leverantören eventuellt har egen tygproduktion (4).

· Garnspinnerierna (3) i sin tur köper rensad bomull från rensningsenheterna (2) som i sin tur köper bomull från bönderna som odlar bomullen (1).

· Vi kan kontrollera steg 5, det vill säga de vi har affärsrelation med, och vissa fall steg 4 och steg 3 om leverantören har egen tygtillverkning.

Enligt H&M:s hemsida samarbetar ni med ett företag i Etiopien som heter MAA GARMENT AND TEXTILES. Detta företag ingår i en koncern som ägs av Sheik Mohammed Al Amoudi. Al Amoudi äger också ett företag som heter Saudi Star. Detta företag - och Al Amoudi personligen - pekas av flera människorättsorganisationer ut som skyldig till s.k Land Grabbing i Gambella regionen i Etiopien. Tusentals människor av ursprungsbefolkningen tvingas fly från sina hem eftersom Al Amoudi vill använda marken för ekonomisk vinnings skull.

Varför sammarbetar H&M med MAA GARMENT and TEXTILES?

Hur ser ni på anklagelserna?

H&M accepterar inte beslagtagning av mark, så kallad land-grabbing. Vi liksom andra, såsom människorättsorganisationer, är emot att detta sker. Då vi känner till att det finns risk för land-grabbing i Etiopen, inkluderade vi denna risk i vår utförliga riskutvärdering som gjordes innan vi tog beslut om att samarbeta med textilleverantörer där. Resultatet av vår riskutvärdering visade att så kallad land-grabbing inte förekommit i området där de textilleverantörerna som vi samarbetar med finns. Vi fortsätter dock att följa detta och gör ytterligare undersökningar för att fördjupa oss i det vid utvärdering av eventuella nya leverantörer i Etiopien.

Vi gör alltid en riskanalys innan vi går in på en ny inköpsmarknad. Vi har varit i dialog med både ILO, SIDA, UD och lokala organisationer under analysens gång. Vi lutar oss mot auktoriteter som FN och följer också EU:s handelsdirektiv. H&M äger inga fabriker i Etiopien. Vår affärsrelation gäller MAA Garment and textiles fabriksledning och vi har sett som vårt ansvar att säkerställa produktionsförhållanden där och att MAA Garment and Textiles verksamhet ska leva upp till våra hållbarhetskrav. Vi har genomfört inspektioner av MAA Garment and Textiles och det har visat att leverantören lever upp till våra högt ställda hållbarhetskrav. H&M:s inköp i Etiopien är mycket småskalig och ännu i sin linda.

Det har kommit till vår kännedom att sheik Al-Amoudi anklagats för land-grabbing i andra delar av Etiopien än de regioner där våra textilleverantörer är etablerade. Vi har hittills fokuserat vårt hållbarhetsansvar hos våra leverantörer och deras underleverantörer som rör textilbranschen i enlighet med vår policy om mänskliga rättigheter. Vi samarbetar med externa experter på området för att utröna vårt ansvar i affärsrelationer som kan kopplas till industrier som inte är relaterade till vår egen bransch.


Vi är medvetna om att det finns utmaningar i utvecklingsländer men vår inställning är att handel med utvecklingsländer förbättrar situationen för dessa länder och människorna som bor där. Genom att närvara i ett land som Etiopien kan vi skapa positiv förändring och använda vår storlek att påverka regering och beslutsfattare. Tillsammans bidrar det till förbättrad levnadsstandard och en väg för människor ut ur extrem fattigdom, ett av FN:s millenniemål. Vi har många års erfarenhet av att driva förändring i textilindustrin i befintliga tillverkningsländer där arbetarnas rättigheter stärkts och löner har höjts. Ett exempel på det är Bangladesh där vi sedan flera år fört samtal med regeringen för ökade löner. Där har minimilönerna mellan 2006 och 2014 mer än tredubblats. Det arbetet fortsätter och dessa lärdomar finns med när vi nu i liten skala etablerat samarbete med etiopiska leverantörer. Utmaningar finns i alla utvecklingsländer men vi ser det inte som skäl till att isolera dem. Tvärtom. Vi vill vara med och påverka i rätt riktning. Det är det vårt hållbarhetsarbete går ut på. Vi har kommit långt sedan vi påbörjade arbetet för snart 20 år sedan, men vi är långt ifrån klara.

Hur många leverantörer har ni i Etiopien? På er hemsida namnges tre företag. Men de är uppdelade så att det kan uppfattas som att det är fem företag. Vad gäller - tre eller fem?
Vår leverantörslista uppdateras en gång per år. Sedan den senaste uppdateringen gjordes har det tillkommit nya leverantörer. Fem är aktiva med produktion i liten skala, och en är inaktiv då vi för närvarande inte köper från Almeda Textiles. Leverantörslistan består av leverantörer som kan ha flera fabriker. De i sin tur är uppdelade under två olika rubriker för de olika tillverkningsstegen.

Vilka företag levererar den bomull ni använder i Etiopien?
Det är endast två leverantörer som köper bomull då de övriga köper färdiga tyger. Dessa två leverantörer köper etiopisk och indisk bomull.

Vilka plagg är det ni säljer som är tillverkade i Etiopien idag? Skicka gärna ett artikelnummer samt bild på plagget eller plaggen.
Alla våra plagg i butik är märkta med ursprungsland och är därför lätta för kunden att identifiera.

I tidigare intervjuer har ni uppgett att arbetare på fabrikerna ni anlitar i Etiopien tjänar motsvarande omkring 270 kronor i månaden. Stämmer denna uppgift? Om inte - ange gärna en ungefärlig summa:
Sedan nämnda intervju gjordes har lönerna ökat. Idag är genomsnittslönen för en sömnadsarbetare hos våra leverantörer cirka 375 kronor i månaden (51 USD).
Eftersom det inte finns en lagstadgad minimilön för den privata sektorn i Etiopien kräver vi av våra leverantörer att ingen anställd hos dem ska ha en lön som är lägre än vad minimilönen är för offentligt anställda.

Hur hög är en levnadslön enligt er för en arbetare på de textilfabriker ni anlitar i Etiopien?
Enligt ILO finns det ingen enhetlig definition och fastställd summa för vad en levnadslön är. Vår roll som köpare är inte att bestämma lönenivåer utan att bidra till att rättvisa levnadslöner sätts genom förhandlingar mellan arbetarna och deras arbetsgivare, det vill säga leverantörerna. Detta är en åsikt som delas av både de globala facken och ILO, som är några av de organisationer som vi samarbetat med i vårt arbete med rättvisa levnadslöner. Detta arbete kommer att pågå i flera år framöver och årets utvärdering kommer i slutet av november. Precis som vi redan idag gör i befintliga tillverkningsländer kommer vi även i Etiopien att aktivt arbeta för högre löner och för rättvisa kollektivavtal.

Kan H&M garantera att bomullen som finns i era kläder inte kommer från mark som är utsatt för sk land-grabbing? 
Idag går det inte att spåra ursprunget av konventionell bomull då möjligheten att spåra bomullen till ett specifikt bomullsfält är begränsad. Eftersom bomullen blandas från olika regioner vet vi inte ursprunget av den bomull som använts i just H&M:s produkter. Vi kan därför inte garantera att bomullsfibern inte kommer från de utsatta områdena. Idag kan vi endast spåra ekologisk bomull och hållbar bomull från Better Cotton Initiative. Vårt mål är att använda 100 procent av denna bomull senast år 2020. Därigenom möjliggörs bättre kontroll och möjlighet för oss att ställa krav.

Vi har ett ansvar att tillsammans med andra aktörer komma tillrätta med problematiken kring så kallad land-grabbing eftersom det innebär en risk för kränkning av mänskliga rättigheter utifrån vår policy och FN:s "UN guiding principles on business and human rights". Vi har säkerställt att land-grabbing inte har skett på den mark där våra leverantörer finns. Eftersom det är ett utbrett problem har vi haft en dialog med myndigheter, fackföreningar, miljö- och människorättsorganisationer kring detta. Det vi gör just nu är att utvärdera hur vi på bästa sätt hanterar frågan längre ned i produktionsledet, som till exempel bomullsfälten. Nyckelfrågor är hur lokalbefolkningen involveras och kompenseras på ett korrekt sätt när staten upplåter mark. Biståndsorganisationer är i dialog med den etiopiska regeringen och vi ser att vi kan bidra i det arbetet men även på andra områden.

När började ni planera för att etablera er i Etiopien?
Riskutvärderingen startade under 2012 och de första testordrarna placerades sommaren 2013.

Vi fick aldrig något svar eller någon kommentar till våra uppgifter om att ett av de företag ni anlitar - MAA Garments and Textile köper bomull som kommer från Omo området på en plats som människorättsgrupper menar är utsatt för sk landgrabbing. Vår kartläggning visar att MAA Garment and Textile köper bomull från ett företag som heter Amibara Business Group. Dessa äger bland annat en bomullsfarm som heter Omo Valley Agro Industry PLC.  Den sistnämnda farmen ligger på mark som anklagas för att vara utsatt för s.k landgrabbing. Omkring 40.000 personer från flera etniska grupper är beroende av den mark som det nu odlas bomull på. Denna bomull hamnar sedan i kläder som HM köper.

Kände ni till ovanstående uppgifter?
Vi har svarat att vi dessvärre inte kan spåra bomullen som en leverantör använder i just våra ordrar till specifika bomullsfarmar. Se svaret som vi skickade 5 november kring spårning av bomull.

Hur kommenterar ni ovanstående uppgifter?
Här hänvisar vi till vårt tidigare svar om land-grabbing som vi gav igår 5 november.

Vi har varit och letat efter plagg tillverkade i Etiopien. Men vi kan inte hitta några. Kan du ge exempel på en affär där de säljs samt en specifik produkt. Bifoga gärna bild.
Produktionen i Etiopien är mycket liten och ännu i sin linda. Därför finns inte plagg som är producerade där på alla marknader.

I mailsvar som ni skickade den 28 oktober 2014 skriver du att:
"Resultatet av vår riskutvärdering visade att så kallad land-grabbing inte förekommit i området där de textilleverantörerna som vi samarbetar med finns. Vi fortsätter dock att följa detta och gör ytterligare undersökningar för att fördjupa oss i det vid utvärdering av eventuella nya leverantörer i Etiopien."

Det är två skilda frågor och svar. Det ena svaret gäller mark för fabriker, det andra svaret gäller mark för bomullsodling. Precis som vi beskrev i vårt tidigare svar daterat 28 oktober syftar vi ovan på den mark där våra leverantörers fabriker finns. I vårt svar skrev vi: "Resultatet av vår riskutvärdering visade att så kallad land-grabbing inte förekommit i området där de textilleverantörerna som vi samarbetar med finns."

Men i det senaste brevet 6 november 2014 skriver du att:
"Kan H&M garantera att bomullen som finns i era kläder inte kommer från mark som är utsatt för sk land-grabbing. (Ja eller nej ?) Idag går det inte att spåra ursprunget av konventionell bomull då möjligheten att spåra bomullen till ett specifikt bomullsfält är begränsad. Eftersom bomullen blandas från olika regioner vet vi inte ursprunget av den bomull som använts i just H&M:s produkter. Vi kan därför inte garantera att bomullsfibern inte kommer från de utsatta områdena. Idag kan vi endast spåra ekologisk bomull och hållbar bomull från Better Cotton Initiative. Vårt mål är att använda 100 procent av denna bomull senast år 2020. Därigenom möjliggörs bättre kontroll och möjlighet för oss att ställa krav. "

Det här svaret gäller bomullen som odlas av bönder längre ner i produktionskedjan. Våra leverantörer odlar inte bomull.

Vad menar du? Först säger ni att era riskutvärderingar visat att landgrabbing inte förekommit i området där de textilleverantörer som ni samarbetar med finns. Men sedan säger ni att ni inte kan garantera att bomullsfibern inte kommer från de utsatta områdena.
På fabriksnivå kan vi kontrollera detta vilket vi också gör. När det gäller bomullsjordbruk kan textilbranschen i dagsläget inte göra detta. Se vårt svar om spårbarhet av bomull daterat 5 november.